News Ticker

Sexhandel bäddar för hiv

The following two tabs change content below.

Olga Granlöf

Olga Granlöf är utbildad socionom med erfarenhet av socialt arbete, i både Sverige och forna Sovjetunionen. Hon belönades med ett hederspris våren 2003 i en bokmanustävling anordnad av Förlagshuset Gothia och Akademikerförbundet SSR

Latest posts by Olga Granlöf (see all)

Av Olga Granlöf

Prostitutionen är en död fråga i den ryska debatten. Detta trots att sex köps och säljs överallt, hela tiden. Andra samhällsproblem överskuggar denna eviga fråga, alltmedan hiv-epidemin uppskattas omfatta över en miljon ryssar.

Ett sällskap svenska kvinnor och män stannar upp i den stora hotellobbyn för ett kort eftersnack. En lång tjej dyker upp från ingenstans, skyndar fram och sticker glansiga pappersbitar i männens händer. Kvinnorna i sällskapet kastar blickar på reklambladen. Vad är det som deras manliga kollegor fått som de inte får? På lappen görs reklam för allehanda förströelser på hotellet: striptease, eskort, bastubad. Ingen kommenterar den könskvoterade reklamutdelningen och sällskapet skingras.

En svensk affärsman öppnar dörren till sitt hotellrum i Moskva, resan var mödosam och incheckningsproceduren utdragen. Mannen hinner knappt dra av sig sidenslipsen förrän hotelltelefonen ringer. En beslöjad kvinnoröst undrar:

– Hello, do you want sex?

En svensk biståndsarbetare checkar in på ett hotell i en medelstor stad i Ryssland och går sedan till närmaste butik för att köpa vatten. Han passerar hotellets lobby snabbt; han vill inte bli tilltalad av kvinnorna i sofforna. De verkar sälja sex. Inne i butiken kan man köpa öl, bröd och vodka. Expediterna pratar inte engelska och det tar en stund innan biståndsarbetaren får sin vattenflaska. Vid utgången blir han tilltalad av en kvinna. Biståndsarbetaren stannar upp, det verkar som kvinnan behöver hjälp av något slag. Hennes engelska är dålig och samtalet är trevande. Efter några inledande fraser kommer frågan:

– Do you want to relax?

Det tar en stund innan frågans innehåll sjunker in och mannen förstår att han erbjuds att köpa sex i en matvaruaffär.

Många som varit i Ryssland under de senaste åren känner igen sig i liknande situationer. Möjligheterna till sexköp i dagens Ryssland är obegränsade. Sexhandeln i Ryssland har en brokig historia. Under 1800-talet erkändes prostitution som ett samhällsfenomen och med insikten om veneriska sjukdomars spridning via prostitution sökte man efter former för dess kontroll. När en kvinna ertappades som misstänkt för att sälja sex blev hennes pass omhändertaget och hon tilldelades en så kallad ”gul biljett” som fungerade både som en legitimationshandling och som ett dokument över genomgångna hälsokontroller. Den formen av prostitutionskontroll utövades ända in på 1900-talet då synen på de prostituerade kvinnorna ändrades radikalt. Nu ansågs kvinnorna i stället vara offer för kapitalistiska marknadsförhållanden. Efter revolutionen 1917 skulle allt som hörde till tsarryssland utrotas. Därmed blev också de prostituerade kvinnorna målgrupp för den revolutionära utrensningen. De straffades och förvisades till Sibirien.

År 1979 deklarerade samtidshistorikerna i Sovjetunionen att landet var först i världen med att utrota prostitutionen. Den fortsatte emellertid att existera, förpassad till utvalda hotell avsedda för västerländska gäster. Hotellen var hårt bevakade, främst för att hindra vanliga sovjetiska medborgare från att komma in och ta del av den icke-sovjetiska lyxen. Betalningen skedde med utländsk valuta, och inte ryska rubel. Här fanns det också exklusivt klädda ryska kvinnor vid bardisken med icke-sovjetiska drinkar i händerna; de så kallade valutaprostituerade som jobbade mot kunder med den åtråvärda västvalutan. De kunde sälja sex för att det inte fanns att köpa i Sovjetunionen – en av de sovjetiska paradoxerna. Det gick inte att stifta lagar mot något som inte existerade.

Under 1990-talet inleddes en ny period i Rysslands prostitutions-historia. Ideologiska och politiska murar revs. Sexhandeln flyttade ut i offentligheten och kunde pågå synligt på gator, vägkrogar och hotell. Prostitutionen blev allmänt accepterad samtidigt som man diskuterade och problematiserade frågan i massmedia. Erbjudanden om sexshower, sexuella tjänster och eskorttjänster annonserades dagligen ut i både morgon- och kvällstidningar.

Granlof 1 2008

Exempel på hur det kan se ut i Ryssland när morgontidningarna annonserar ut sextjänster. Illustratör: Klara Granlöf

I dagens Ryssland är möjligheten till sexköp obegränsad och variationen är stor. Det erbjuds å ena sidan de glamourbetonade och dyra sextjänsterna, som i annonserna kallades för eskort och å andra sidan billig sex vid motorvägens vägkant. Sextjänster på ett bra hotell kostar motsvarande cirka 1 500 svenska kronor, vid vägkanten runt en hundralapp. Eskort riktar sig till kunder som gärna visar sin rikedom offentligt; den får gärna vara dyr. Kvinnor inom eskortbranschen har ofta högskoleutbildning och är inte sällan språkligt och musikaliskt begåvade. Försäljningen av sextjänsterna är anpassade till den rådande marknadsekonomin och marknadsföringen är extremt trendkänslig. Bland annonserna i den populära morgontidningen ”MK” ( Moskovskij Komsomolech), med en daglig upplaga på över två miljoner, finns en helsida med telefonnummer med korta angivelser som exempelvis ”vackra kvinnor”, ”små damer”, ”kvinnor mellan 18-60 år, alla tider på dygnet”, ”mulattkvinnor”, ”studentskor”, ”kvinnor, ej dyrt”. Där finns också erbjudanden om sextjänster i ett visst geografiskt område eller i närheten av en viss tunnelbanestation. I flera annonser erbjuds sextjänster som ”levereras” till kundens adress, ett exempel på ”marknadsanpassning” i stora städer som Moskva och St. Petersburg, numera ökända för sina trafikstockningar.

Efter samtal med ryssar i olika åldrar om den utbredda prostitutionen skönjer jag följande mönster; män över 40 år är positivt inställda till prostitution och tycker att den förbättrar deras familjeliv. Bland män i åldrarna 20-30 år finns det två grupperingar; den ena är positivt inställd till prostitutionen och köper själva sex medan den andra gruppen är negativ på grund av dess nedvärderande syn på prostituerade. Även bland kvinnor finns det i min högst ovetenskapliga undersökning skillnader; kvinnor över 40 år är mer negativa jämfört med kvinnor mellan 20-30 år. Kvinnor med positiv inställning anser att det är bättre att deras män köper sex än att de är skaffar sig utomäktenskapliga förbindelser och barn utanför äktenskapet.

Frågan om prostitutionens existens är inte en prioriterad fråga i dag. Den finns inte heller som ett uttalat socialt problem på den socialpolitiska agendan. Prostitution diskuteras därutöver numera allt mindre i massmedia. Orsakerna kan vara flera; dels att man åter använder det gamla ryska sättet att tiga ihjäl sociala problem, dels en allmän acceptans av prostitutionen. En annan orsak kan vara en mättnad över alla otaliga sociopornografiska reportage om ”det äldsta yrket” som sköljde genom pressen på 1990-talet. Det kan också vara tecken på det ökade kyrkliga inflytandet som styr moraldebatten och sätter stopp för sexualupplysningen i landet. Som allt annat i Ryssland kan alla dessa förklaringar vara lika rimliga och sanna. Dagens ryssar tycker som regel att det är viktigare att diskutera det förestående presidentvalet, fattigdomen bland pensionärer, låga löner bland offentligt anställda och övergrepp på värnpliktiga. Eller som en medelålderns kvinna formulerade det:

– Prostitutionen är en sjukdom i samhället, men den är inte akut och inte livshotande, den är kronisk och vi kan leva med den. Vi har andra öppna och djupa sår som blöder just nu och det är dem vi måste ta hand om i första hand.

Det är en inställning som kan vara förståelig, men ändå förödande med tanke på hiv-epidemin i Ryssland. Ryska myndigheter uppskattade i mars 2007 att det fanns 380 000 hiv-positiva. UNICEF uppskattar att en procent av befolkningen är hiv-smittad. Mörkertalet är emellertid stort, men olika skattningar ger att mellan 560 000 till 1,6 miljoner invånare är hiv-positiva; dvs. mellan 0,7-1,8 procent av befolkningen. Antalet hiv-positiva kvinnor ökar dessutom och ungdomar mellan 15-30 år utgör 80 procent av alla nya hiv-fall. Ointresset för frågan om prostitutionens roll i samhället i kombination med ryskortodoxa kyrkans allt större inflytande – där man är emot sexualupplysning och förespråkar ”avhållsamhet före äktenskapet” – gör situationen än mer allvarlig.

Olga Granlöf är yrkesverksam socionom. Hon har under de senaste 15 åren arbetat med olika utvecklingsprojekt i länder i forna Sovjetunionen.

Fakta

 

Ryssland har 142,4 miljoner invånare. I Moskva bor cirka 10,4 miljoner.

 

www.newsru.com/russia/15May2002/vich.html

www.unicef.org/russia/ru/hiv_aids.html

data.unaids.org/pub/EpiReport/2006/06-Eastern_Europe_and_Central_Asia_2006_EpiUpdate_eng.pdf

 

Artikeln har även publicerats i Socialpolitik, nr 3/07. För mer information om tidskriften Socialpolitik, gå in på www.socialpolitik.com.

 

<\/body>