EU-anpassning av Makedoniens vinindustri

Av Elisabeth Sandberg

Det sätts allt större förväntningar på den inhemska vinindustrin i Makedonien. För närvarande är vin landets näst största exportprodukt när det gäller jordbrukssektorn. Forskaren Fred Singleton skrev redan 1982 att makedonierna ”have excellent wines, but they lack the business skills and experience to enable them to market them profitably on the international market”. Med stöd från bland annat EU sker nu en anpassning av vinindustrin för den internationella marknaden.

Regioner och druvor

Landet delas vanligtvis in i tre vinregioner: Pcinja-Osogovo, Vardar och Pelagonija-Polog. Dessa tre regioner är sedan uppdelade i olika distrikt. Majoriteten av vinodlingarna, cirka 75 procent, finns i Vardarregionen. Det produceras något mer röda viner i Makedonien, cirka 55 procent, mot 45 procent vita viner. Den vanligaste druvan i röda viner är Vranac (druva från det forna Jugoslavien), som används i bl.a. T`ga za jug, ett traditionellt makedonskt vin. Förutom franska druvor, som Merlot och Cabernet Sauvignon, används Prokupac (ursprungligen en serbisk druva), Stanusina (inhemsk druva) och Kadarka (sort från Balkan). En vanligt förekommande druva bland vita viner är Smederevka, som förekommer i ett flertal länder på Balkan. Bland övriga vita viner finns bl.a. Chardonnay, Sauvignon, Riesling, Žilavka (druva med ursprung från Herce-govina), Župljanka och Rhatsiteli (en georgisk druva).

Makedoniens vinsektor

Jordbrukssektorn är en betydelsefull arbetsgivare i Makedonien: cirka 24 av den totala arbetskraften finns inom den här sektorn. Den totala arbetslösheten i landet är emellertid mycket hög, uppskattades 2004 till 37 procent.

När det gäller vinsektorn har de stora vinproducerande företagen övergått från statligt till privat ägande sedan självständigheten 1991. Enligt den Makedonska handelskammaren fanns det i maj 2004 omkring 20 registrerade vinproducenter och inget av dessa var längre statligt ägt. Bland de största märks företag som Tikveš och Povardarije. Nya aktörer, som inte enbart ägnar sig åt vinproduktion, har även kommit in på marknaden. Speditören Fersped AD Skopje, som ursprungligen var enbart ett transportföretag har utvidgat sin verksamhet till att omfatta också vin. De köpte företaget Skovin 1999, men äger också det exklusiva Hotell Aleksandar Palace i Skopje.

Ett av de minsta registrerade företagen är Čekorovi som grundades av Kiril Cekorov och hans hustru 1998. Då hade Kiril arbetat drygt 30 år vid ett av Balkans största vinföretag, Tikveš, och tillverkat vin för hemmabruk. Numera har dottern Divna Jordanovska, som en av mycket få ledande kvinnor inom vinbranschen, tagit över ansvaret för Čekorovi. Företaget ligger i Kavadarci, i sydöstra delen av landet, i distriktet Tikveš (som även har gett namn åt det vinproducerande företaget Tikveš). Familjen har valt att satsa på produktion av kvalitetsviner, och har tilldelats priser för sina viner. De inrikespolitiska problemen i landet, däribland de etniska motsättningarna, har påverkat företaget. Den instabila situationen ledde till att restaurangerna hade betydligt färre gäster än vad som skulle ha varit fallet i en mer ordinär situation. Čekorovi är medvetna om att företaget behöver expandera för att kunna exportera till utlandet. I gengäld är investeringar inom vinbranschen kostsamma. Erfarenheter visar även att säkra banklån kan vara svåra att få i en ekonomi som befinner sig i en utvecklingsprocess. Konkurrensen inom branschen ökar också hela tiden, i takt med att allt fler investerar i vinproduktion. Kriget i Bosnien under 1990-talets första del försvårade exporten genom att traditionella handelsvägar som nyttjats för export till Europa inte längre gick att använda. Liknande problem uppstod under Greklands handelsembargo mot Makedonien 1994 och de internationella sanktionerna som genomfördes mot Serbien vid konflikten i Kosovo 1991.

Handel och samarbete med EU

Som första land på Västra Balkan slöt Makedonien den 9 april 2001 i Luxemburg ett stabiliserings- och associeringsavtal (SAA) med EU. Avtalet betraktas allmänt som det första konkreta steget för ett eventuellt framtida medlemskap. En av grundpelarna i stabiliserings- och associeringsprocessen är utvecklandet av ett frihandelsområde mellan EU och Makedonien. I SAA-avtalet krävs det också samarbete och upprättande av bilaterala avtal med övriga länder i regionen. Fram till att SAA-avtalet trädde i kraft gällde ett interimsavtal, som innebar tullfritt inträde till EU för majoriteten av jordbruksprodukterna, med undantag av tre varor: så kallad baby beef (nötkött), fisk och vin. När det gäller dessa produkter beslutar EU varje år om vilka kvoter som ska gälla. Vinsektorn ingår i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP eller CAP, förkortningen på engelska), grundas på en jämvikt mellan produktion och konsumtion.

Den 1 april 2004 ratificerades stabiliserings- och associeringsavtalet, vilket på sikt ska leda till ett ökat samarbete mellan Makedonien och EU. I december 2005 beviljades Makedonien status som kandidatland. Under Jugoslavien var det allmänt bekant att bland annat Slovenien och Tyskland köpte bulkvin från Makedonien som de sedan tappade på flaska. Därefter såldes vinet vidare till ett högre pris. Liknande händelser försöker EU motverka genom sitt regelverk, där det tydligt ska framgå varifrån vinet har sitt geografiska ursprung.

Ett av de projekt som initieras med ekonomiska medel från EU är utvecklandet av ett system för kontroll och skötsel av vinproduktionen i landet. Amerikanska USAID Macedonia Competitiveness Activity har investerat i uppbyggnaden av så kallade företagskluster, varav ett omfattar vinsektorn i Makedonien. Här inkluderas grupper som landets vinodlare och branschorganisationer. Syftet är att stärka vinindustrin, både nationellt och internationellt. Det innebär också att göra Makedoniens varumärke starkare på marknaden. År 2005 grundades även The Macedonian Fine Wine Exports Group, bestående av sex små- och mellanstora vinproducenter (Bovin, Čekorovi, Fonko, Pivka, Popov och Skovin). Syftet med gruppen är också att synliggöra och stärka de makedonska vinerna utomlands.

Försäljning i EU och Sverige

Makedoniens viktigaste exportmarknad är inte helt oväntat den Europeiska unionen. Den starkaste sektorn inom exporten är tillverkningsindustrin, som utgör 42 procent av exporten till EU. Exporten av jordbruksprodukter uppgår till cirka 14 procent och de viktigaste produkterna är tobak, vin och lammkött.

Den totala vinproduktionen i Makedonien har under de senaste två åren varit 1 100 000 hl/år, varav 800 000 gått till export. Enligt Atanas Tanevski, från den Makedonska handelskammaren i Skopje, ökade EU 2003 importkvoten för makedonska viner från 300 000 hektoliter (hl) per år till 395 000 hl för 2004. Merparten av Makedoniens viner har ofta exporterats som bulkvin. Drygt hälften, 405 000 hl per år, har exporterats till länder utanför EU.

Försäljningen av makedonska viner till Systembolaget är nästan obefintlig. På Systembolagets hemsida visar statistik att Ungern och Bulgarien är mest framgångsrika på den svenska marknaden av länderna i Central- och Östeuropa. Ungern svarade för 4,6 procent av försäljningen 2003, medan Bulgarien stod för 1,1 procent. Försäljningen av rumänska viner uppgick under samma period till 0,3 procent. Viner från andra länder i Öst- och Centraleuropa finns med under kategorin ”övriga” i statistiken, men deras totala försäljning 2003 uppgick till endast 0,2 procent. Ett uppenbart dilemma är att kunderna inte i tillräckligt stor omfattning efterfrågar exempelvis viner från Makedonien, enligt leverantören Fondberg & co. Ett annat bekymmer är att Systembolaget behöver större kvantiteter för sina butiker, vilket kan vara ett problem för mindre vinproducenter. Den svenska marknaden anses ändå vara mycket intressant för flera av de makedonska vinproducenterna.

Avslutningsvis

Makedonien är bara ett av flera länder i det forna Öst- och Centraleuropa som har en lång tradition av att producera vin. Den pågående utvidgningsprocessen kommer på ett eller annat sätt att påverka EU:s vinsektor. När jag skriver den här avslutande delen av artikeln har också EU aviserat nya reformer av sin vinsektor, dels beroende på att det för närvarande råder obalans mellan utbud och efterfrågan, dels behöver de regler som bestämmer definitioner, bearbetning och försäljning uppdateras och göras mer flexibla. Syftet med reformerna är bland annat att stärka konkurrenskraften, och visa att EU:s kvalitetsviner är bland de bästa i världen.


 

Referenser

Bozinovski, Vladimir. Support to Promoting Reciprocal Understanding and Dialogue Between EU and Western Balkan Countries: Research on the Progress of Republic of Macedonia in the Area of the Internal Market. Skopje, September, 2004.

Noev, Nivelin and Swinnen, Johan F.M (1999). The Transition of the Wine Industry, Policy, and Trade in Eastern Europe and the Former Soviet Union.

Singleton, Fred (1982). Objectives and methods of economic policies in Yugoslavia, 1970-1980, in The East European Economies in the 1970s, Nove, Alec, Höhmann Hans-Hermann & Seidenstecher, Gertraud (eds). London: Butterworths.

Intervju med Divna Jordanovska, ägare till Čekorovi samt Atanas Tanevski, Makedonska handelskammaren, Skopje. Båda intervjuerna gjordes i maj 2004, i Skopje.