Nyfiken på Makedonien? I Ohrid ges sommarkurs i makedonska

Av Elisabeth Sandberg

Sedan 1968 har universitetet St. Kyrill och St. Metodius i Skopje varje sommar ar­rangerat det tre veck­­or långa Inter­na­tio­nella semina­riet för det makedonska språ­ket, litte­ra­tu­ren och kulturen i Ohrid.

I det första seminariet 1968 deltog 21 studenter. 35 år sena­re, 2002, är an­ta­let studenter runt 80. Delta­gar­na är hu­vud­­sakligen från andra länder i Öst- och Central­euro­pa, som Ryssland, Polen, Tjeckien, Slo­vakien, Rumä­nien och de forna länderna i Jugo­­slavien. På de hög­re nivåerna deltar många språk- och litteraturforskare.

Det makedonska språket

De slaviska språken är uppdelade i tre grup­per: öst-, väst- och sydslaviska språk, varav makedonskan tillhör gruppen sydslaviska språk. Det make­don­ska språket gavs status som själv­stän­digt språk i sam­band med grun­dan­det av den ma­ke­­­­donska repub­li­­ken 1944. Vid kodi­fie­ringen av språket valde den nyss till­träd­da kom­mu­nis­tiska regi­men att utgå från dialekter i Veles, Prilep och Bitola. Likt de slaviska språken ryska, ser­biska och bulgariska skrivs make­donska med det kyrilliska alfabet­et. Det make­don­ska språket omfattar 31 språk­ljud som motsvaras av alfabetets bokstäver.

En person som haft stor betydelse för stan­dar­di­se­ringen av det makedon­ska skrift­språket, och vars namn ofta nämns under seminariet, är Blaze Koneski (1921–1993). Han föd­des i byn Nebre­govo i Prilep. Han var bl.a. profes­sor vid uni­ver­sitetet i Skopje och förfat­ta­­­de mellan åren 1948 och 1993 ett flertal böcker av betydelse för det makedonska språkets utveckling.

Studierna är uppdelade i tre nivåer: ny­bör­jare, medel och avan­cerad. Samt­liga kurser startar vid åttatiden på mor­go­nen, även på lördagar. Vår lärare på ny­bör­­jarkursen heter Lidija och hon ägnar sig vanligtvis åt forskning på “Krste Misirkovs institut för det make­donska språket” i Skopje.

För mig som inte hade läst makedon­ska förut och inte heller behärskade det kyrilliska alfabetet blev det mycket tufft. Jag var den enda som i princip inte hade någon kunskap om det kyrilliska alfabetet. Bristen på lämpliga kursböcker utgjorde ett problem. Den bok vi använde oss av på nybörjar­kursen ansåg vår lärare vara alltför avan­ce­rad för nybörjare, eftersom all text var på makedonska. Det var svårt att över­huvud­taget att hitta en gramma­­tik­­bok på engelska. På eftermiddagar och kvällar är det före­drag eller utflykter kring Ohrid, bl.a. Struga och Bitola.

Små möjligheter att lära sig makedonska i Sverige

Kursen i Ohrid kos­tar cirka 500 Euro. Då ingår lek­­tioner, kurs­mate­rial, inkvartering och exkur­sio­ner. För närvarande ges inga kurser i make­­donska på univer­si­tets­nivå i Sve­ri­ge. Svenska Institutet erbjuder inte hel­ler några stipendier för sommar­kurser i ma­ke­donska, lik­nande de som finns för sommarkurser i bulga­riska, tjeckiska och rumänska. Det är emellertid få svenskar som deltagit på kursen i Makedonien. 2002 var vi tre svenska studen­ter, tack vare att Make­­don­iens am­bassad i Sve­rige erbjöd tre stipen­dier till stude­ran­de vid Uppsala universi­tet. Vi var de första svenska studenter vår lärare hade haft under sina sex, sju år på seminariet, och hon tycker att det är tråkigt att det inte varit fler.


För den intresserade finns en övningsbok med CD utgiven på engel­ska av Wis­con­sins universitet (A Course for Begin­ning and Intermediate students, Chris­tina E Kramer, 1999).

Är du intresserad av att studera makedonska i Ohrid? Läs mer på http://www.ukim.edu.mk/en/smjlk.htm